Derby på Yllevi eller IP var fortfarande välbesökta tillställningar, men när det gäller fotboll var ändå KAIF-dagarna en riktig höjdpunkt på året. Då hade vi speaker och bytte vimplar innan match.
En annan höjdpunkt för oss småkillar var annars den årliga resan till Åmål, där vi bodde på Kamratgården och fick dricka hur mycket läsk vi ville och hade råd med, från automaten i källaren.
Foto: Nils Gunnar Karlsson
På bussen dit brukade vi sjunga KAIF:s kampsång om Kolbäck på väg emot allsvenskans kval.
”Vi fruktar ej bollplanens fasor och domarens visselsignal.
Nu sparkar vi bollen i trasor och närmar oss allsvenskans kval.
Ref: Kolbäck, Kolbäck – fotbollens blivande metropol. Vrålkäck, Stålfräck – kämpar idolen mot mål.
Ty Kolbäck har sydländska takter och lyser som fullmånens sken.
Vi tacklar med för och med akter och håriga är våra ben.
Ref: Kolbäck, Kolbäck – fotbollens blivande metropol. Vrålkäck, Stålfräck – kämpar idolen mot mål.”
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar