Vi fiskade mycket när vi var yngre. Varenda sten och djuphåla i ån från slussen i Sörsta till Dispen i Mölntorp har jag besökt. Vi cyklade utefter ån där det inte ens fanns något att cykla på.
Mellan vägbron och järnvägsbron var det alltid någon som stod och metade på sommrarna, de modigaste klättrade ut på järnvägsbron och fiskade mitt i strömfåran där kanalens farled gick.
Vid Gästis fans "stocken" full av förlorade drag. Om man hittade den skulle man kunna dyka ner och fylla sin fiskelåda med drag, men vad jag vet var det ingen som hittade den.
Alla fiskar räknades men det var gäddan som var storviltet och jag minns väl min första gädda som jag tog i Asphålet en vårdag för länge sedan.
Vi hade vadat ut till en liten ö och när vi skulle tillbaka hade vattnet stigit så vi knappt kom tillbaka.
Nuförtiden ser man aldrig några ungar som metar i ån, för inte kandde ha hittat något bättre fiskevatten?
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar