Slussbada

I Hallsathammar (det nedlagda bruket norr om Kolbäck) badades det friskt i slussarna kring Skanzen och Lustigkulla om somrarna. modiga pojkar (nåja så modiga hallstingar nu kan bli) som hoppade ner i det skummande vattnet.

Kolbäck har som bekant ingen sluss, men på behagligt cykelavstånd genom grusgropen i Kristiania kom man till slussen i Sörsta och där badade vi sluss på vårt eget sätt.

Vi väntade inte på att vattnet skulle stiga till behaglig höjd utan hoppade helt sonika ned i den tomma slussen och klättrade upp på klacken och ställde oss precis bredvid luckan. Sen öppnade vi luckan för fulla spjäll och hoppade in i strålen. I bästa fall lyckades man få tag i repet i änden av slussen och fick vila en smula innan man simmade mot strömmen för att lyckas hinna med en stråltur till.

Vi badade nedanför slussen också vilket man nu när man blivit vuxen förstått var mycket farligare. Antingen tog vi sats och hoppade från slusskanten och fick en åktur långt ut i ån. Eller så simmade vi ut en bit och väntade på att få känna suget när vattenmassorna kom.
Hade man otur var man för nära slussen och sögs in mot porten istället.

En gång hade vi de övre slussportarna öppna för att få bättre fart och den gången hade jag otur och sögs in mot porten. Nu fanns det som tur var en stålbalk att ta tag i och klättra upp på så där stod jag medan kompisarna hoppade ut i det våldsamt forsande vattnet och hade roligt.

Om det var suget efter att ha roligt eller det faktum att några av mina s.k kompisar roade sig med att kasta småsten och snus på mig som fick mig att ta ett av mina mest korkade beslut vet jag inte. Troligtvis en kombination, men helt plötsligt fick jag för mig att jag nog skulle kunna kasta mig ut tillräckligt långt för att få mig en åktur ned till prästgården eller något sådant.

Det gick inte så bra. Jag sögs ned och var helt i vattnets våld. Simmade som en galning åt det håll jag trodde var rätt, men hamnade istället längst inne vid porten där jag klättrade upp och blev sittande tills de andra lekt färdigt.

Farligt var det säkert, men roligt hade vi.

Undrar om det finns någon som fångat våra vilda slusslekar på film någon gång. Det skulle helt klart kunna bli en klassiker på YouTube.